Självstyrelse kontra landsintressen!

Efter månader av långa samtal och förhandlingar i landshövdingens regi nåddes det äntligen en överenskommelse om den för regionens utveckling så viktiga järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Borås. I slutet av augusti slutredovisades uppdraget till regeringen.

Parterna kom överens om en gemensam sträckning för den nya järnvägen.

Överenskommelsen innebär dels en fördelning av medfinansiering dels förtydligande av genomförandet. Parterna ansvarar för nödvändiga beslut i respektive organisation senast under 2024. Arbete med framtagande av ett juridiskt avtal mellan parterna pågår just nu. Avtalet ska slå fast respektive parts ansvar för genomförande och medfinansiering.

Det går förstås att säga mycket mer om både processen och dess positiva effekter för berörda kommuner och för den regionala utvecklingen i vårt alltmer växande arbetsmarknadsnav med en växande befolkning under de närmaste decennierna, men den springande frågan i det här fallet är hur nationella intressen ibland kolliderar med den kommunala och regionala självstyrelsen. Exempel på sådana kollisioner finns runt omkring i landet. Det kan handla om infrastruktur, etablering av lands- eller havsbaserad vindkraft osv. Visserligen har regeringen en teoretisk möjlighet att upphäva det s.k. kommunala vetot men mig veterligen har det inte inträffat så många gånger förr.

Sverige står inför hård internationell konkurrens och alltmer komplex omvärld med många hotbilder och spänningsfält. Att kunna fatta snabba och resoluta beslut är en nödvändighet för att parera dessa lägen. Tiden kan vara knapp i avgörande lägen om landets konkurrenskraft och stabilitet ska kunna garanteras. Det ställer i sin tur krav på snabba processer utan att det urholkar rättsstatens principer. Det är en utmaning som heter duga!

Bijan Zainali