NYHET
Folkbildning motverkar populism
En återkommande reflektion jag gjorde när regionen höll s.k. demokratitorg på gymnasieskolor runtom i länet var att ungdomarna som gick på andra året på samhällsprogrammet ändå hade så bristande kunskaper om hur samhällets flernivåstryrning är organiserad. Att politiken och dess beslutsfattande har blivit mer komplext och svårgenomtränglig bidrar säkerligen till detta men också kvaliteten i utbildningen och den praktiska tillämpningen kan också vara viktiga påverkansfaktorer. Till det kommer förstås att intresset för partipolitik har minskat kraftigt i nästan alla åldersgrupper i landet. JAG-et har fått större betydelse till nackdel för det gemensamma och det långsiktiga.
I förra veckan uppvaktades jag av ett antal ungdomar som ville diskutera kollektivtrafiken. Framför allt var de kritiska till två saker. Biljettpriserna och de skärpta kontrollerna. Mina svar löd som vanligt, dvs. att bolaget följer den prisnivå som nämnden har beslutat om, och när beslutet är fattat så gäller det förstås alla. Då kan vi inte ha en ordning där några troget gör rätt för sig medan andra tycker sig stå över de demokratiska besluten. Diskussionen var intressant ur många perspektiv. Dels handlade om allmänheten känner till hur olika beslut fattas i samhällets olika organ, dels hur man kan påverka de besluten.
Jag är den första att medge att det är svårt för även de verksamma i politiken att ibland identifiera vilka påverkanskanaler som finns och hur tidigt man kan gå in i en påverkansprocess. Det kräver kunskap och lång erfarenhet, men ibland även civilkurage.
Ungdomar frågade logiskt hur de skulle påverka besluten. Svaret var förstås genom politiskt engagemang. Och att vilja är en sak, att kunna genomföra det något annat. För att genomföra politiska förslag krävs majoritetsstöd i politiska församlingar, en bristvara i dagens politiska system på många håll i landet och världen. Jag kan socialdemokrat tycka – och tycker – att priserna i kollektivtrafiken behöver vara lägre men vi har en majoritet emot det i fullmäktige. Vi har dessutom en regering som satsar 27 mdkr på att sänka skatten för dem som redan har det rätt gott ställt i stället för att tex. satsa på att sänka priserna i kollektivtrafiken, eller utjämna klyftorna.
Sensmoralen i det hela är att allmänheten behöver mer insikt och kunskap om hur det komplexa politiska systemet fungerar och hur ena beslutet kan få återverkningar på andra beslut och behov i samhället. Det finns ju som bekant inga gratisluncher även några ibland vill tro det. Svaret är ökade satsningar på folkbildning. Något som inte står högst upp på den SD-stödda regeringens reformagenda.
Bijan Zainali