Orättvis behandling av NPF-diagnostiserade vid körkortstillstånd
Sverige förklarar sig gärna som ett land av jämlikhet och likabehandling, men verkligheten säger något annat. En person nära mig har stött på en orimlig situation vid ansökan om körkortstillstånd, en situation som visar på en djup orättvisa i systemet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
%20Louise%20%C3%85senfors%20allvarlig.jpg)
Den här personen fick en ADD-diagnos för fem år sedan. Hon har aldrig behövt medicinering eller insatser från sjukvården. Trots detta kräver Transportstyrelsen nu ett intyg från en specialist om hennes impulskontroll och eventuella medicinering. Problemet? NU-sjukvården skriver inte ut sådana intyg för personer som inte är i en pågående insats. I stället hänvisas hon till privata aktörer.
Det här innebär en oacceptabel ojämlikhet. Två personer med identiska förutsättningar men där en har en NPF-diagnos och den andra inte, bedöms helt olika. Den utan diagnos kan ansöka om körkortstillstånd utan extra hinder, medan den med diagnos tvingas betala dyrt för att bevisa sin lämplighet. Det är en diskriminerande ordning där den som redan har fått kämpa genom skola och arbetsliv nu får en extra börda i vuxenlivet.
NPF-diagnoser ökar, inte för att fler plötsligt har dem, utan för att vi blivit bättre på att identifiera dem och ge stöd. Men om det stödet leder till orättvisa hinder i stället för hjälp, har vi ett stort problem.
Det är dags att Transportstyrelsen och sjukvården ser över sitt system för intyg och krav. Diagnos ska inte vara en automatisk belastning, och personer utan behov av insatser ska inte straffas för att de en gång fått en diagnos. Vi behöver en rättvis bedömning av körkortslämplighet, en där faktiska behov och risker väger tyngre än byråkratins fyrkantighet.
Alla förtjänar en rättvis chans att ta körkort – oavsett diagnos.
Louise Åsenfors
Ersättare regionstyrelsen
Vice ordförande Miljö- och regionutvecklingsnämnden
Västra Götalandsregionen
