Den kulturella värderingskonfliktens vinnare
Under mina fyrtio år i Sverige har jag alltid förundrats över en dubbelhet som finns i landet. En mästerlig analys av Katarina Barrling och Cecilia Garme, båda etablerade statsvetare, i boken ”Saknad – på spaning efter landet inom oss” bekräftar mina teser om vad denna dubbelhet beror på.
Ganska tidigt i landet upptäckte jag att det sagda sällan motsvarade det faktiska. Generellt var många återhållsamma med att tydligt uttrycka sina värderingar. Jag minns att som nykomling fann jag det väldigt märkligt att ingen till exempel ville öppet berätta om vilket parti man sympatiserade med. För en som kom från ett land där det yttersta och mest längtansfulla målet var att kunna öppet tala om vad man tyckte och tänkte framstod detta som mycket egendomligt. Idag vet jag bättre!

Hur som helst analyserar forskarna orsakerna till denna dubbelhet, och kommer fram till att detta bland annat är en följd av den homogenitet som Sverige under lång tid präglats av. Ingen behövde definiera vad den svenska kulturen är eftersom en rad oskrivna regler ändå hade präntats in i varje individ som föddes och växte upp i landet. Det handlar med andra ord inte om tomten, köttbullen eller smörgåsbordet egentligen är svenska kulturella attribut utan hur och varför dessa har blivit en del av vad många betraktar som svenska kännetecken. Likaså synen på modernism och avståndstagandet från allt ”gammalt”.
De menar att konflikten uppstod först när politiska krafter började ställa denna kultur och dess innehåll mot de nya kulturyttringar som började komma in i landet på grund av kraftig invandring. Dubbelheten om ”öppenhet” mot det nya kontra djupt förankrade och accepterade normer och värderingar gör det därmed mycket svårt för de nyanlända att veta vilka krav som är gemensamma och allena rådande. Detta har skapat både en längtan och saknad efter ”förr” hos både infödda och gamla invandare. Saknad efter det ”gamla” Sverige. Jag hinner inte utveckla hela deras resonemang men rekommenderar alla att läsa denna tankeväckande bok.
För egen del vill jag konstatera att den kulturella värderingskonflikten som nu råder måste ge oss alla anledning att sortera de olika komponenterna i denna konflikt. Sverige av idag är långt ifrån homogent. Kampen om den svenska gemensamma kulturen får aldrig bli en fråga för populister och opportunister, ej heller föremål för billiga politiska vinster, utan en fråga om hur vi alla kan skapa en plattform, med hjälp av vilken vi kan hålla ihop landet och alla som lever i det. Sverige är ju summan av alla som vid varje tid befolkar landet!
Vem som vinner denna kulturella värderingskonflikt är avgörande för hur landet långsiktigt utvecklas. En sak borde vi vara överens om, nämligen att de grundläggande demokratiska principerna borde vara ingångsvärdet i denna kamp om värderingar.
Bijan Zainali
Regionråd (S)
Ordförande Västtrafik AB
Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen